Nu börjar jag bli lite less på dessa läkarbesök och att de är alltid på måndagar, de dagar när jag nästan alltid har svårt att få hjälp. Men idag så var Anders hemma så det gick riktigt bra. En rolig detalj jag upptäckt är att varje gång jag kommit till läkaren så har de varit skeptiska till min egna diagnos.
Det har låtit typ, jaha då ska vi titta (varje gång har de råkat titta i det friska örat först) här ser det bra ut ingen inflamation lite uppmanande att nu är du ute och cyklar. Men sekunden senare när de tittar i andra örat så blir det ett annat tonläge, ja de här ser det inge bra ut... och då tänker jag för mig själv, ha ha där ser du jag vet vad jag pratar om.. Tänk att detta händer varje gång... Börjar bli lite komsikt...
Men nu har läkaren remiterat Edwin till öronklininken för att få planera in en operation, det blir nog rör och kanske i båda öronen... Jobbigt men det blir nog bra till slut. Jag gillar inte att han äter så mycket penicilin, han blir ju resistent mot det till slut.
Han som föddes först
6 år sedan
1 kommentar:
Hej! Tungt o vara liten med örstygn. De har jag alltid som liten ofta ofta,men min mor har pressat kilovis (känns det som) med vitlök i matolja o lindat in i bommullstussar i öronen för att bota öronontet. Tom Doktorn sa att de var klok. Så har du inte testat är de ett tips, jag har inte behövt operera men har däremot luktat vitlök rätt ofta ;)
Lycka till
Kiki
Skicka en kommentar